Till våra elever, medlemmar och alla som bryr sig om våra hästar
Vi har tagit del av den artikel som idag publicerats i Sportbladet och som innehåller allvarliga anklagelser om vår verksamhet och djurhållning. Artikeln har väckt starka känslor – det har den också gjort hos oss som varje dag arbetar med och för våra hästar.
Vi vill börja med att säga det allra viktigaste: vi älskar våra hästar. Deras välfärd är och kommer alltid vara grunden för allt vi gör. Vi har i hundra år bedrivit ridskoleverksamhet med ett tydligt syfte – att erbjuda en trygg och lärorik miljö för både hästar och elever. Vi har under lång tid varit kvalitetsmärkta av Svenska Ridsportförbundet, något som endast fem av 60 ridskolor i Stockholms län är, och genomgår regelbundna externa granskningar, vilket vi välkomnar.
Men när oro väcks – särskilt när den handlar om våra hästars välmående – så lyssnar vi.
Vi vill vara tydliga:
- Vi har rutiner för att säkerställa att inga hästar deltar i undervisning om de visar tecken på smärta eller sjukdom.
- Vi dokumenterar dagligen hästarnas hälsotillstånd och har regelbunden kontakt med veterinär.
- Alla våra ridlärare har ett ansvar att rapportera om en häst avviker från sitt normala beteende eller rörelsemönster.
- Nya hästar introduceras stegvis och med stor omsorg, i samråd med veterinär och annan djurhälsopersonal när det behövs.
Flera av de uppgifter som nu sprids har sin bakgrund i en konflikt med en före detta anställd. Det rör sig om en person som själv ansvarat för delar av det som nu kritiseras. Den här konflikten har eskalerat, och vi ser allvarligt på att ett skriftligt kravbrev med miljonbelopp – tillsammans med hot om anmälningar till olika myndigheter och organisationer – riktats mot verksamheten. Vi har därför övervägt att polisanmäla detta, då vi bedömer att det handlar om ett påtryckningsförsök.
Vi vill ändå understryka: vi har ingenting att dölja.
- Vi följer djurskyddslagen.
- Vi har tydliga rutiner för arbetsmiljö och avvikelsehantering.
- Vi har nyligen genomgått en kvalitetsgranskning av Svenska Ridsportförbundet med fortsatt kvalitetsmärkning.
Vi vet att många av er har frågor. Vi förstår det – och vi kommer att göra allt vi kan för att svara. Vår dörr är öppen. Har du frågor eller funderingar, hör gärna av dig till vår ridskolechef Eva Ulf eva.ulf@live.se
Med vänliga hälsningar,
Djursholms Ridskola och Djursholms Ridklubb
Uppdatering 22 april, 2025
Sportbladets frågor och våra svar på dessa med anledning av artikeln i Sportbladet den 21 april 2025
Uppdatering 24 april, 2025
FAQ med anledning av artikeln i Sportbladet
I samband med publiceringen av artikeln i Sportbladet har vi fått lite frågor på liknande teman från er – via mejl, sociala medier och i stallet. Vi vill dela våra svar på de vanligaste frågorna som inkommit till oss de senaste dagarna i en FAQ med våra medlemmar, elever och alla som bryr sig om ridskolan och våra hästar. Vår ambition är att vara transparenta, och vi hoppas att dessa svar ger en tydligare bild av hur vi arbetar och vilka rutiner vi har.
Om hästen Lucky
I artikeln framförs uppgifter om att hästen Lucky skulle ha tvingats arbeta trots smärta. Det är ett allvarligt påstående, och vi vill därför redogöra för vad som faktiskt inträffade – baserat på journaler och den samlade bedömningen från personal och veterinär.
Den 22 februari 2025 noterades att Lucky var hängig med nedsatt aptit och sämre allmäntillstånd. Den 2 mars fick han feber. Den 6 mars steg febern och veterinär tillkallades, som tog blodprov. Resultaten av dessa visade mycket dåliga värden som tydde på en allvarlig underliggande sjukdom, såsom blodcancer eller liknande. Hans tillstånd försämrades trots behandling, och söndagen den 9 mars sattes antibiotika (Tetracyklin) in. Dagen därpå försämrades han ytterligare, och på kvällen hade han hög puls – ett tecken på allvarlig påverkan.
Tidigt på morgonen tisdagen den 11 mars var vår veterinär Eva-Marie Levin på plats. Tillsammans togs det tunga men nödvändiga beslutet att låta Lucky somna in, då han bedömdes så dålig att det var enda alternativet. Det skedde lugnt och värdigt, på en avskild plats på anläggningen. Ridskolan försöker i möjligaste mån att låta hästarna somna in i hemmamiljö då det bedöms mer skonsamt för hästen. Som brukligt lades ett täcke över honom i väntan på att nödslakten skulle komma.
Att förlora en häst är alltid svårt – för oss, för elever, för personal. Vi delar sorgen med alla som tyckte om Lucky. Men vi vill vara tydliga med att beslutet att låta honom somna in inte togs lättvindigt och inte efter någon längre tids smärta under lektion. När han visade symptom togs han ur verksamhet, följdes upp noggrant och behandlades i samråd med veterinär.
Om ponnyn Lulu
Angående det som skrivs om ponnyn Lulu – att hon deltog i lektioner trots synnedsättning – vill vi nyansera bilden genom att förklara hur situationen såg ut, vilka veterinärbedömningar som gjordes och hur beslutet om hennes framtid fattades.
Lulu fick en hornhinneskada i september 2024 som ledde till nedsatt syn på vänster öga. Hon undersöktes vid flera tillfällen under hösten av veterinär, bland annat av specialister från Brunmåla veterinärklinik. I slutet av året fick Lulu vila över jul- och nyårshelgen. Efter nyår gick hon med i nybörjargrupper där hon leddes av ledare, men det stod snart klart att det inte fungerade på ett tryggt sätt. Ögonveterinär Annika Källse från Ultuna gjorde en informell check av Lulu i början av januari 2025.
Bedömningen var att Lulu fortfarande kunde se, men att omfattningen av synnedsättningen behövde undersökas vidare med ljusreflex. Senare samma månad konstaterade vår ordinarie veterinär att synen försämrats. Ett personalmöte hölls den 17 januari, där vi i samförstånd beslutade att det var dags att låta Lulu få somna in.
Tidigt på morgonen den 20 januari fick Lulu somna in lugnt och stilla. Det var ett svårt men välgrundat beslut som togs med hänsyn till Lulus välmående. Det normala är att vi genomför en så kallad ”trotjänaravlivning” hemma vid stallet, då det är vad som är minst stressande för hästarna. Så skedde även här.
Vi vet att många har reagerat på Lulus höga ålder och att hon fortfarande gick lektion. Självklart anpassades hennes ”schema” efter vad hon klarade av. Hon gick inte så många lektioner per vecka de sista åren. Eftersom hon var en B-ponny gick hon med små ryttare som inte hade kommit så långt i sin ridutbildning och det var därmed inte så högt tempo på de lektionerna. En del lektionshästar pensioneras och säljs som privathästar, ofta till elever på ridskolan eller andra personer som vi bedömer kan ge dem en fin och värdig ålderdom. Andra hästar klarar inte av livet som privathäst, som ofta kan innebära att rida ut själv eller göra andra saker utan hästkompisar. De får fortsätta att gå lektion så länge de trivs och är friska och får därefter somna in hemma på anläggningen, där de är trygga.
Lulu var en högt älskad och respekterad ponny som betytt mycket för många barn genom åren. Vi är tacksamma för allt hon gav till sina små ryttare – och hon fick ett värdigt och respektfullt avslut.
Har det förekommit att hästar gått i verksamheten samtidigt som de behandlats med Metacam?
Det har hänt vid ett enskilt tillfälle. Efter genomgång och i dialog med veterinär fick en enstaka häst gå ett lättare ridpass för att stimulera rörelse utöver longering.
Om kolikfall på ridskolan
I artikeln påstås att 25 hästar drabbades av kolik under ett år och att detta skulle bero på bristande skötsel. Vi vill därför förtydliga fakta kring detta och ge en tydlig bild av vår hantering.
Under kalenderåret 2024 hade vi tretton bekräftade kolikfall bland våra 74 uppstallade hästar. (Av dessa är 69 aktiva ridskolehästar, tre privata och två tillhör instruktörer. Därutöver finns två ridskolehästar som för närvarande vilar på landet.) Det är en markant ökning jämfört med 2023, då vi hade fyra bekräftade fall med samma hästantal.
Kolik är en vanlig magstörning hos häst som kan uppstå av flera orsaker – till exempel foderbyte, väderomslag, stress eller individuell känslighet. Enligt en artikel från Hippson (2018) får i genomsnitt var femte häst i Sverige av kolik varje år. Vårt antal ligger därmed under det nationella genomsnittet sett över två år – men vi betraktar ändå ökningen som allvarlig och har agerat därefter.
Två hästar har under perioden 2024 – t.o.m. första kvartalet 2025 opererats för kolik: en ridskolehäst och en häst tillhörande en tidigare anställd, som gick på lektion under dennes anställningstid. En kolikoperation är ett stort ingrepp som endast görs när det finns god chans till återhämtning. Att vi valde detta alternativ visar att vi är beredda att göra omfattande insatser för våra hästars välmående.
När vi noterade det ovanliga mönstret med ökade kolikfall under 2024, agerade vi snabbt med ett antal åtgärder såsom:
• Alla hästar fick extra mash för att öka vätskeintaget.
• Vattentryck i vattenkoppar kontrollerades i samråd med kommunen som äger anläggningen.
• Hästar som är känsliga fick vattenhinkar som komplement till vattenkoppen.
Vi har aldrig tidigare sett ett liknande mönster av kolik som under 2024. Samtidigt befann sig ridskolan i en period av omfattande omställning, framför allt från sommaren 2024 och framåt. Det skedde omfattande förändringar i organisation och bemanning, bland annat nyrekrytering av stallpersonal. Dessa förändringar påverkade både arbetsmiljö och det dagliga hästomhändertagandet. Vi uppmärksammade detta tidigt och har sedan dess arbetat målmedvetet för att stabilisera och förbättra rutiner, särskilt sedan årsskiftet 2024/2025.
Vi tar varje avvikelse i hästarnas hälsa på största allvar. All hantering sker i samråd med veterinär, och vår personal följer noga upp varje fall. Vårt mål är alltid tydligt: våra hästar ska må bra – och när något inte fungerar, vidtar vi åtgärder.
Observera: I ett tidigare svar nämnde vi elva fall, baserat på då tillgänglig dokumentation på årsbasis. Vid en förnyad genomgång för respektive kalenderår har vi kompletterat 2024 års siffra med ytterligare två bekräftade fall, vilket ger det slutgiltiga antalet tretton. Vi vill vara transparenta och ge en så korrekt bild som möjligt.
Hur mycket är hästarna ute varje dag? Går de i flock?
Alla våra hästar får daglig utevistelse. Under vinterhalvåret varierar tiden beroende på väder och lektioner, men vi strävar efter att varje häst ska få minst 1,5–3 timmar ute varje dag. Under vår och höst används även gräspaddockar, och från maj till september har vi stora sommarhagar där hästarna får gå ute längre – ofta även på nätterna. När ridskoleverksamheten har sommaruppehåll åker hästarna ut på landet för sommarbete, vanligtvis drygt fem veckor i rad.
Nästan alla våra hästar går i flock, anpassade efter kön, storlek och temperament. En handfull hästar som av medicinska eller sociala skäl inte kan gå i flock har andra lösningar med individuell utevistelse i paddock.
Under sommaren åker hästarna på bete och går då ute dygnet runt. De hästar som inte klarar bete får anpassad lösning med daglig utevistelse och stall på natten.
Vi ser utevistelse och social samvaro som en viktig del i hästarnas välmående och planerar dagligen med hänsyn till både hästars behov och säkerhet.
Hur lärs elever att använda ridspö? Används ridspö eller annat våld som bestraffning?
Ridspö förekommer som ett hjälpmedel i undervisningen, men först efter att eleven har ridit i minst ett år och bara i de fall det är motiverat. Eleverna får då undervisning i hur ridspö används på ett korrekt och hästvänligt sätt. Ridspö får aldrig användas som bestraffning, och det är också något vi tydligt förmedlar i undervisningen.
Vi är måna om att vår hästhantering ska präglas av respekt, kunskap och empati – och vi arbetar kontinuerligt med att utbilda både elever och personal i god hästvälfärd. Samtidigt är vi medvetna om att det kan förekomma situationer där hantering eller agerande inte följer våra riktlinjer. I sådana fall är det vårt ansvar att ta emot synpunkter, agera och säkerställa att det inte händer igen.
Vi uppmuntrar en öppen dialog kring hästvälfärd och vill att både elever, personal och föräldrar ska känna att de kan lyfta frågor och funderingar.
Hur ser de dagliga rutinerna ut för att upptäcka smärta eller obehag hos hästarna?
På ridskolan är vi många kunniga ögon som ser hästarna – flera gånger varje dag. Med erfaren personal på plats från tidig morgon till sen kväll finns en närvaro som gör det möjligt att tidigt upptäcka och se tecken på att något inte står rätt till.
Alla hästar visiteras dagligen, av ridskolans personal till exempel i samband med fodringar, in- och utsläpp samt inför ridlektioner eller av våra duktiga ridelever i special- och träningsgrupper som känner hästarna väl eftersom de rider dem ofta och lämnar feedback om något verkar avvikande. Eventuella avvikelser dokumenteras direkt i en särskild hästpärm och följs upp. Vi har också sjukvårdsansvarig stallpersonal som håller extra koll på hästar med behov.
Eleverna på ridskolan utbildas i grundläggande hästkunskap och visitering – bland annat genom filmer vi tagit fram i vårt digitala bibliotek – och våra skötare har ett särskilt uppdrag att vara uppmärksamma på förändringar hos “sina” hästar.
Om en häst skulle visa tecken på obehag under en lektion agerar instruktören direkt: hästen tas ur arbete och stallpersonalen informeras. Allt dokumenteras och följs upp enligt rutin.
När en häst behöver återhämtning har vi möjlighet att skicka den till ett stall på landet för vila, rehab eller extra omsorg. Vi lyssnar på varje individ – både när något är tydligt fel och när det bara “känns som att något är annorlunda”.
Hur säkerställs det att hästar som är halta eller skadade får tillräcklig vila?
Det finns sjukvårdsansvarig stallpersonal som ser till hästarna och har kontinuerlig dialog med veterinär – som också kommer regelbundet till ridskolan. Vi samarbetar också med ett stall på landet, där vi alltid har några hästar som av olika anledningar behöver vila från arbete. Även dit kommer veterinär regelbundet.
Hur arbetar ridskolan för att skapa en trygg miljö där både personal och elever vågar säga ifrån om något går fel till? (Detta är ju, som väl känt, något ridsporten generellt har stora utmaningar med)
Trygghetsarbetet är en central del av vår verksamhet och något vi länge har arbetat aktivt med. Vi har återkommande personalmöten där både stallpersonal och instruktörer ges utrymme att lyfta frågor, och där status för hästar, avvikelser och aktuella händelser gås igenom. Ridskolan och ridklubben har tillsammans tagit fram en gemensam vision och värdegrund, med nolltolerans mot alla former av trakasserier.
Det finns alltid trygga vuxna i stallet – fritidsledare, ridlärare och personal som eleverna kan vända sig till. Vi påminner regelbundet om vikten av att våga säga ifrån, både i samtal, genom skyltar i stallet och i våra sociala kanaler.
En av våra ridlärare har särskild kompetens om Barnkonventionen och har hållit föreläsningar i ämnet för både elever och kollegor. Dessutom har vi haft öppna föreläsningar med externa föreläsare om psykisk hälsa och barns rättigheter, dit alla medlemmar bjudits in.
I vår kalender ser du både tidigare och kommande evenemang.
